kom och tänka på det här med att ha skilda föräldrar,
visst kan det vara kul att ha två familjer, men på ett och vis saknar jag det jag hade när jag var liten, då var allt underbart. men sen kom dagen då vi splittrades, jag kommer ihåg det som att det var igår, det var hemskt och jag var ledsen.
jag fattade inte hur dom kunde skilja sig, från början var jag hos mamma och pappa vecka vecka, men sen kom en massa problem och till sist blev jag att jag bodde hos mamma.
nu har det gått många år sen dom skildes, nu har jag två familjer, och småsykon och två hem. men jag kan bara bo hos mamma för hos pappa har jag ingen säng eller rum, så det är lite tråkigt. jag har två småsyskon hos pappa. det känns som jag lever två liv, när jag är hemma i dalbo hos mamma, så lever jag ett liv. men sen när jag är och hälsar på hos min pappa, så känns det lite lustigt. jag kan inte fatta att det är en del av min "familj" jag har småsyskon där, känns lite hm. vet inte hur man ska förklara det är svårt, en härlig känsla men ändå lite konstig.
och sen har två "mammor" två "pappor", det är härligt ibland men ibland kunde båda "extra" mamman och pappan förvinna, så vi kunde få bli en hel familj igen, men det kommer det aldrig att bli, jag skulle vilja spola tillbaka tiden tills dom skulle skilja sig och då skulle jag fixa allt, jag saknar min riktiga familj, känns hemsk... men det är så. jag vill inte ha allt jag har fått nu undertiden, visst är det härligt, men känns nu när dom har flyttat ifrån varandra och byggt upp nya familjer och allt. allt känns så konstigt. att jag inte hör hemma här eller där.... hm. varför kan jag inte bara få ett normalt liv, med en pappa och en mamma, ett hus och en familj? för ibland känns det som att jag inte finns, att jag är osynlig, att ni inte har tid med mig, hm. äh, ska sluta nu, river bara upp gamla sår inuti mig.
jag säger bara, jag ska inte skilja mig när jag får barn.
vill inte att mina barn går igenom det jag och min syster har gjort.
....händer de grejor. MIN födelsedag, och jag fyller inte 16,eller 17 eller något. utan jag fyller 18år! Det är min artons dag, kan ni fatta hur tiden går fort. Snart ligger jag väl i en säng och är en gammal gumma. Nä men detta kommer bli skönt. Längtar. bara 4 timmar kvar.
Varmhjärtade, noggranna och populära. Sätter andras välbefinnande framför sitt eget. Stark pliktkänsla. Ansvarsfulla. Värdesätter traditioner och trygghet. Vill vara till nytta för andra. Behöver uppmuntran för att må bra. Välutvecklat sinne för form och funktion.
Nu börjar det igen, de hemska nätterna då man inte kan somna. Man bara ligger och tänker och tänker. Ibland är det bra saker och ibland mindre bra saker och vissa är som man tänker på hela dagen. Går runt och är orolig för saker som man kanske inte borde vara orolig för men de vet man inte fören man är säker på saken.
Milo (systers kisse) tycker att idén med att han en julgran var toppen. man kan både hänga i grenarna och leka med bollar och glitter, woow! smulorna under granen är utav den halvt terorriserade julbocken som också bodde under granen... men Milo måste ju visa honom vem det var som bestämde över stället, så av bocken stackarn är det inte mycket kvar, haha
Heeeejjj! Vickus bad mig att skriva här, och snäll som jag är så gör jag precis som hon säger. Så nu är det dags att plocka fram de oexisterande bloggkunskaperna och skriva lite. Dock har jag inte så mycket att säga förutom att jag ikväll har sett på toy story (som säkert är en av världens bästa filmer) och försökt packa. Försökt ja, det gick inte så bra men mjukisbyxorna och yllesockorna är i alla fall med!
Ja där fick ni en si så där fin bild! hähäh. Imorgon drar jag alltså till Sverige och skojar runt lite, sakna mig inte för mycket (som man nu brukar säga), jag lär komma hem nån gång på söndag. Då ska jag förhoppningsvis på dans dans dans, det tycker jag om! ♥ Hejdååå
If you just realize what I just realized, Then we'd be perfect for each other, And we'll never find another. Just realize what I just realized, We'd never have to wonder, If we missed out on each other now.
